Öm lymfkörtel (svullen, ömmande lymfkörtel)

Förkylning, influensa och halsfluss aktiverar lymfkörtlarna som filtrerar bort virus och producerar vita blodkroppar. Körtlarna på halsen svullnar då och blir ömma. Detta är den vanligaste orsaken och går oftast över inom 1–2 veckor.

Streptokocker i halsen, tandinfektion, bölder eller sårinfektion gör att närmaste lymfkörtel reagerar kraftigt. Körteln blir då ofta mycket öm, varm och rödflammig. Bakteriella orsaker kräver ofta antibiotika.

EBV-infektion ger uttalad svullnad av lymfkörtlar på halsen och i nacken, kraftig trötthet, halsont och ibland förstorad mjälte. Det drabbar främst tonåringar och unga vuxna och kan pågå i flera veckor.

Vid reumatoid artrit, SLE eller sarkoidos står immunsystemet ständigt aktiverat och lymfkörtlar kan bli förstorade och ömma. Svullnaden är ofta symmetrisk och kommer och går med sjukdomsaktiviteten.

Elakartade celler kan växa i lymfkörteln själv (lymfom, leukemi) eller spridas dit från en tumör i bröst, lunga, hud eller svalg. Dessa körtlar är typiskt hårda, oömma och fastvuxna, men kan ibland vara ömma vid snabb tillväxt. Det är en ovanlig men viktig orsak att utesluta.

Penicillin V eller flukloxacillin ordineras vid streptokockhalsfluss, hudinfektion eller tandabscess som orsakar lymfkörtelsvullnaden. Behandlingen riktar sig mot den bakteriella grundorsaken och ömheten brukar minska inom 2–3 dygn. Hela kuren ska tas även om besvären försvinner tidigare.

Paracetamol eller ibuprofen i rekommenderad dos lindrar ömheten och dämpar inflammationen oavsett om orsaken är viral eller bakteriell. Ibuprofen ska undvikas vid magsår, njursvikt och under senare delen av graviditet. Ge aldrig acetylsalicylsyra till barn under 18 år vid virusinfektion.

Läkaren tar ofta CRP, blodstatus med differentialräkning, monospot/EBV-serologi och ibland HIV- och toxoplasmaprov. Detta skiljer virusinfektion från bakteriell infektion och blodsjukdom, vilket styr fortsatt behandling.

Vid körtel större än 1,5–2 cm som kvarstår över fyra veckor görs ultraljud och vid behov finnålspunktion eller kirurgisk biopsi. Detta är avgörande för att utesluta lymfom eller metastas och ställa rätt diagnos.

Om lymfkörteln varbildats töms den kirurgiskt under lokalbedövning och vävnadsprov odlas. Detta ger snabb smärtlindring och riktar sig mot varbildande bakteriell lymfadenit som inte svarar på antibiotika ensamt.

En handduk doppad i varmt vatten, urvriden och lagd mot körteln i 10–15 minuter, 3 gånger dagligen, ökar blodflödet och hjälper lymfvätskan att dränera. Lindrar särskilt ömhet vid infektionsutlöst svullnad. Använd inte om huden är mycket röd och het – sök då vård istället.

En halv tesked salt i ett glas ljummet vatten, gurgla 3–4 gånger dagligen, minskar svullnad och bakteriemängd i svalget. Detta hjälper när ömma halskörtlar beror på halsont eller faryngit.

Sömn och 2–2,5 liter vätska dagligen stödjer immunförsvaret så att den underliggande virusinfektionen bekämpas snabbare. Vid körtelfeber är vila särskilt viktigt och kontaktidrott bör undvikas i 4–6 veckor på grund av risk för mjältbristning.

Lätt strykning med fingrarna i riktning mot nyckelbenet samt lugna axel- och nackrörelser hjälper lymfan att cirkulera. Tryck aldrig hårt på en öm körtel. Fungerar bäst vid kvarstående svullnad efter att infektionen läkt.

Tandborstning två gånger dagligen, tandtråd och behandling av karies eller tandköttsinflammation tar bort en vanlig dold orsak till ömma käk- och halskörtlar. Infektionshärdar i munnen kan hålla lymfkörtlarna irriterade i månader.

Varm buljong ger vätska, elektrolyter och lättillgängligt protein som behövs för att producera immunceller och antikroppar. Värmen lindrar samtidigt halsont som ofta följer med ömma halskörtlar. Lätt att få i sig när sväljning gör ont.

Rika på C-vitamin som stödjer vita blodkroppars funktion och fungerar som antioxidant vid infektion. En röd paprika innehåller mer C-vitamin än en apelsin. Vid kraftigt halsont kan citrus svida – välj då paprika eller kiwi.

Innehåller allicin som har dokumenterad antibakteriell och antiviral effekt i laboratoriestudier och kan stödja immunförsvaret. Krossa eller hacka den och låt stå i 10 minuter före användning för att aktivera allicin. Används med fördel i soppor och grytor.

Gingeroler i ingefära har antiinflammatoriska egenskaper som kan dämpa svullnad och ömhet. Som te med honung lindrar den dessutom halsirritation. Riv en tumsbredd färsk ingefära och häll över hett vatten.

Levande mjölksyrabakterier stödjer tarmfloran, där en stor del av immunsystemet sitter, och är särskilt värdefullt under och efter antibiotikabehandling. Den kalla, mjuka konsistensen är också skonsam mot ett ömt svalg.

Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA dämpar inflammatoriska signalämnen i kroppen. Fisken ger också D-vitamin och högvärdigt protein som behövs för immunförsvarets återuppbyggnad. Två till tre portioner i veckan rekommenderas.

Innehåller folat, A-vitamin, zink och sulforafan som alla bidrar till normal immunfunktion och slemhinnehälsa. Ångkokt broccoli är mjuk och lätt att svälja. Folat behövs särskilt för nybildning av vita blodkroppar.

Alkohol hämmar vita blodkroppars funktion och försämrar kroppens förmåga att bekämpa infektionen bakom körtelsvullnaden. Vid körtelfeber belastar alkohol dessutom en redan påverkad lever. Bör undvikas helt tills besvären läkt.

Högt sockerintag kan tillfälligt försämra de vita blodkropparnas förmåga att fånga bakterier och driver samtidigt låggradig inflammation. Läsk ger också vätska utan näring när kroppen behöver näringstät mat.

Rika på omega-6-fettsyror och transfetter som förskjuter balansen mot ökad inflammation i kroppen. Hårda, vassa bitar skaver dessutom i ett ömt svalg och kan förvärra smärtan vid sväljning.

Capsaicin irriterar inflammerade slemhinnor i svalget och kan göra ont att svälja när halskörtlarna redan är ömma. Kan också trigga reflux som i sin tur underhåller halsirritation.

Syra och salt sticker direkt i små sår och inflammerade slemhinnor i halsen och förvärrar smärtan. Undvik ättiksinlagd mat och outspädd citronjuice så länge svalget är ömt.

Innehåller nitriter, mättat fett och mycket salt som är kopplat till ökade inflammationsmarkörer. Ger låg näringstäthet i ett läge där kroppen behöver vitaminer och mineraler för immunförsvaret.

Stora mängder koffein stör sömnen, och sömnbrist är en av de starkaste faktorerna som försämrar immunförsvaret och förlänger infektionen. De verkar också vätskedrivande vilket motverkar behovet av god vätskebalans.

D-vitamin reglerar både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret, och bevisen för att tillskott minskar risken för luftvägsinfektioner är måttligt starka, särskilt hos personer med brist. Vanlig dos är 10–25 mikrogram (400–1000 IE) dagligen under vinterhalvåret i Norden. Överdosering över 100 mikrogram dagligen kan ge förhöjt kalcium – ta inte mer utan blodprov.

Zink behövs för T-cellernas mognad och zinksugtabletter inom 24 timmar från förkylningsdebut kan förkorta sjukdomsförloppet med ungefär en dag enligt flera studier – evidensen är måttlig. Typisk dos är 10–25 mg dagligen under högst 1–2 veckor. Långvarigt högt intag hämmar kopparupptaget och kan ge illamående.

C-vitamin stödjer vita blodkroppars funktion och fungerar som antioxidant. Evidensen för att det förebygger förkylning hos vanliga personer är svag, men det kan förkorta förloppet något. Doser på 200–1000 mg dagligen är rimliga; mer än 2 g ger lös mage och ökar risken för njursten hos predisponerade.

Kan minska frekvens och duration av övre luftvägsinfektioner och motverka diarré vid antibiotikabehandling – evidensen är måttlig men stamberoende. Dos runt 1–10 miljarder CFU dagligen är vanlig. Bör undvikas av svårt immunnedsatta och personer med centrala venkatetrar.

Traditionellt växtbaserat läkemedel som eventuellt kan förkorta förkylning något, men studierna är motsägelsefulla och evidensen svag. Används kortvarigt, högst 1–2 veckor, enligt förpackningens dosering. Bör undvikas vid autoimmun sjukdom, vid pollenallergi mot korgblommiga växter och av gravida.

EPA och DHA dämpar inflammatoriska mediatorer och har god evidens vid inflammatoriska ledsjukdomar, men svag direkt evidens för lymfkörtelsvullnad. Vanlig dos är 1–2 g kombinerad EPA/DHA dagligen. Höga doser kan öka blödningsrisken – rådgör med läkare vid blodförtunnande behandling.

En flavonoid med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper som i laboratoriestudier dämpar inflammatoriska signalvägar; den kliniska evidensen hos människa är begränsad. Vanlig dos är 250–500 mg dagligen. Kan interagera med vissa antibiotika, ciklosporin och blodförtunnande läkemedel.